SvampSugFår

Tack för att livet du mig gav

tack för allt ditt stöd.

Tack för uppväxten jag fick

tack för gåvor du gav.

Tack för att jag aldrig hungrig behövde va

tack för kläderna jag bar.

Tack för alla stunder utav glädje

tack för stunder utav sorg.

Tack för att du var min mamma

i mitt hjärta finns du alltid kvar.

 

Min mamma har nyligen gått bort, något som försatt mig i chock och jag har fortfarande inte accepterat det än. Jag kan säga att denna händelse var väldigt plötslig och oväntad men något som jag innerst inne var livrädd skulle hända. En rädsla jag haft i många år och som jag talade med mamma om långt innan det hände. Jag har varit svag och beskyllandet låg på helt fel källa, nu när det är försent så ser man varför hennes livsåskådning var som den var.

 

Jag tror på ett liv både före födseln och efter döden och jag vet att min mamma mår bra nu. Mitt synsätt får mig att tycka att det är mer synd om oss som måste vara kvar i denna illusion och forsätta leva i en värld där människors värde anses billigare än papperet som används för att trycka alla nationers kontanta pengar på.

 

Jag kämpar igenom mycket självhatande känslor och tankar just nu, det tar mycket kraft och energi. Jag är inte känslokall men jag orkar inte vara den stöttande pelare för alla i familjen och släkten, jag går i bitar då.

 

Jag älskar er alla men jag behöver mitt utrymme för självreflektion, produktion och meditation.

 

Mamma, i mitt hjärta finns du alltid kvar! ❤